Le C. et C. är mobila också!

Ni vet väl att ni kan få er dagliga fix av Le C. et C. och våra bloggliga egenheter via mobilen också? Ni behöver alltså inte frukta den där två tvimmar långa tågresan.

Le C. et C. städar också!

Även rockstjärnor måste städa. Detta blev vi smärtsamt medvetna om idag när vi städade replokalen. Tydligen har man drivit en grisfarm i vår replokal de senaste 6 åren.

Självfallet tog jag tillfället i akt att agera förtryckande man. Jag klappade Fredrik på huvudet och sa "Vad duktig du är." och "Det här borde du göra lite oftare, gumman".

Fredrik skötte städandet galant. Om vi mot all förmodan aldrig skulle breaka skulle jag anlita Fredrik som städhjälp. Det är ju avdragsgillt nuförtiden och jag skulle få chansen att kalla Fredrik för min piga.

Batterias Confession

Nu kände jag att det var dags att lägga ut Batterias erkännande från i somras. Vi var väldigt sena till en spelning i Grängesberg där Marcus stod och frustade över vår tafflighet. Det slutade med att resterande del av orkestern kom fram en timme senare än beräknat. Och nu Marcus, här har du beviset. Se bara hur Batterias och dennes medbrottsling planerar diverse lögner för att rädda sina liv. Och detta gör jag för att rädda mitt eget och Magnus...

Obama vs. Plura

En del kanske är lite spända inför den 4:e november. Ungefär 2,5 vecka kvar nu till presidentvalet i USA. Men det har som kommit lite i skuggan av en helt ny, mer betydelsefull sak i veckan som gått...

Nämligen "Hunger Hotell".

Datumet 26:e november är alltså ett mycket mycket mer spänningsladdat datum för jordens befolkning. Kanske inte för några få i USA, men för den morgontrötta befolkningen i min lägenhet. Eldkvarns nya skiva alltså, mycket trefvligt!

?!

Le C. et C. är politiska också

Hej!
Ibland känner Le C. et C. sig diskussionssugna. Då går vi till krogen och diskuterar det vi vill diskutera och detta över en valfri smarrig dryck. Senast vi diskuterade diskuterade vi FINANSKRISEN och dess effekt på våra värdepapper. Diskussionen kan ni följa i bildserien nedan.

Batterias inleder diskussionen. Han är optimistisk inför framtiden.

Fredrik lyssnar intresserat.

Marcus blir vansinnig över vad Batterias sagt och flexar underläppen.


Batterias ber skräckslaget Fredrik om hjälp.

Söderhamnssönerna gaddar ihop sig och gör fula grimaser mot Marcus.


Marcus inser att han får vara den "större mannen" i situationen och ber således de andra herrarna att dra åt helvete samtidigt som han flexar sin underläpp. Därefter går han och pissar i deras brevinkast.

"Skicka vidare till 57 av dina vänner, få en peng"

"Ska ni inte spela på Peace & Love?" Sa någon...och självklart vill vi just det! Just därför bör alla som kan, och vill, hjälpa detta stackars tentapluggande band att komma ett uns närmare genom att rösta lite här och där. Speciellt här:  Peace & Love 2009 - Önska band.

Le C. et C. är det ni ska fylla i där tänkte vi, det vore trevligt. Man får även fylla i Bob Dylan, man vet ju aldrig...

Är du en sån?

Är du det? va? En sån som spelar piano alltså. Isåfall vill vi lära känna dig och bli bästa kompis. Om inte du vill bli vår bästa kompis så kan du väl iallafall spela med vår orkester? Vi vill gärna ha en pianist med andra ord. Eller ja...piano, orgel och allt annat med tangenter om så önskas. Vänner har vi ett gäng redan, men inte så många som spelar piano, så det med bästa kompis kan vi ta i andra hand och keyboardspelande i första kanske. Hör av dig vettja.

LeCetC@gmail.com

Det har varit ett rent helvete!

The past is not a good idea - del 1

Hej bloggläsare!
För mig känns som det är på sin plats att jag berättar för er om mig själv och min bakgrund lite närmre. I nuläget känns det som att ni läsare ser oss som en kvartett av anonyma popgenier och således vore det ju intressant för eder att få veta vad det är som har format oss till att bli detta. Nedan följer del 1 av min antologi om min uppväxt.

Jag anser mig själv ha ett fantastiskt minne och kan erinra mina bröder, vänner, föräldrar - tillika plågoandar - om de hemskaste av företeelser som inträffat under min livstid. Men förutom drömmar om en kliniskt vansinnig Prussiluska som lyfter en i kalsongerna och minnen av småbröder som krossar hockeybilder, storebröder som försöker slå sönder nylonsträngade gitarrer, storebröder som misshandlar undertecknad vid matbordet för en anmärkning om avsaknad av "öronsnibb" (glatt påhejad av föräldrar!), föräldrar som bryter sönder leksaker för undertecknad och småbröder som sular krocketklubbor mot undertecknads huvud i syfte att döda för att småbroder förlorat i en krocketmatch så minns jag egentligen inte särskilt mycket innan jag inledde min skolgång i sexårsåldern. Då började livet. Tillsammans med en pojke. Med förvridet sinne.

I lekis fanns egentligen bara en vän i mitt liv. Vissa personer, som säger sig känna mig, kanske skulle påstå att Markus R och Tobias S (historier om mig och dessa två återkommer jag till senare i min antologi min uppväxt) betydde mer för mig under denna tid. Det är emellertid inget annat än skitsnack! Thomas F var min bäste vän och vapendragare under mitt sjätte levnadsår. Detta var trots allt ett gossebarn som, utan att tveka:

1. Visade könet för balettläraren.
2. Snöt sig i andra barns raggsockor och gav dessa till fritidspedagogerna med uppmaningen att de skulle "Slicka i sig det söta".
3. Kastade ned akvariefiskar i toaletten för att därefter pissa på de stackars fiskarna, och sedan strunta i att spola.
4. Åt tandkräm för att få feber och därmed slippa klippa, klistra och stava sitt namn spegelvänt med oss andra.
5. Åt sirap under "fruktstunden".

Detta var med andra ord en fullblodssociopat som jag såg som Guds gåva till mänskligheten. Tyvärr fick han gå om lekis.

Det fanns ingen roligare människa för mig. Ända fram tills nu fantiserade jag om hur denne estradör levde nuförtiden. Jag trodde givetvis att han var en blottare, mördare och arbetssmitare av rang, men ack så fel jag hade! Ovanför kan ni se hur Thomas F ser ut idag och nedan följer ett inlägg från densammes blogg, daterat till den 21'a juni 2006.

"Fan va jag är trött på mitt liv att ingen kan förstå att man kan växa upp o ändra på sig men men gjort är gjort"

Kotte

Nu sitter vi på bussen till Karlstad. Buss buss buss... Trött trött trött

Le C. et C. for POTUS!

www.snarthultsfredsfestival.net/onska_band.php

Klicka på ovanstående länk och leta upp Le C. et C. i listan av band och rösta på oss. Då blir vi glada.